Vilken helg! Vilket liv! I princip hela helgen (fre em-sön em) spenderades i Norrtälje med grymma människor. Fredagen bjöd på sinnessjukt gott kött hemma hos Malin med Denise och Malins kompisar samt en helfestlig utgång. När klubben skulle stänga utmanades jag lite halvt av de andra att försöka fixa skjuts av vakterna hem, och fixade jag det eller fixade jag det? Haha, sjukt stolt även om det inte är en sådan stor bedrift, men glad att jag ens vågade fråga! (Synd bara att Denise hann sno åt sig all uppmärksamhet och tog skjutsen själv medan vi andra satt och gjorde numero uno i skogen, den jäkeln, haha!)
På lördag var det dags för överraskningsfest för Carros pojkvän Micke. Vi var nog runt en 25 pers som stod uppradade på Antes baksida och sjöng för fulla muggar när Micke kom ut, roligt värre! Kan inte säga så mycket mer om kvällen mer än att jag är sjukt nöjd över kvällen och sällskapet. Det var sommarens första sitta-ute-länge-vid-ett-långbord-och-prata-och-skratta-i-flera-timmar-fast-myggen-kommer-kväll. Fint.
Söndagen bara svepte förbi, både utanför persinnerna under förmiddagen och utanför bilrutan på vägen hem under eftermiddagen.
Idag träffade jag min käre gamle kompis Hannah (we go way back, 14:e året vi känner varandra) igen, vi lyckades få till en promenad/pratstund på nästan tre timmar men det kändes så klart inte som tillräckligt med tid när munnarna går i ett. Hon försökte även få med mig på tjejmilen i september... Tjejmiiiiilen, 10 km. Jag återkommer med hur det blir med den saken när jag fått fram inhalatorn och hämtat mig..
På lördag var det dags för överraskningsfest för Carros pojkvän Micke. Vi var nog runt en 25 pers som stod uppradade på Antes baksida och sjöng för fulla muggar när Micke kom ut, roligt värre! Kan inte säga så mycket mer om kvällen mer än att jag är sjukt nöjd över kvällen och sällskapet. Det var sommarens första sitta-ute-länge-vid-ett-långbord-och-prata-och-skratta-i-flera-timmar-fast-myggen-kommer-kväll. Fint.
Söndagen bara svepte förbi, både utanför persinnerna under förmiddagen och utanför bilrutan på vägen hem under eftermiddagen.
Idag träffade jag min käre gamle kompis Hannah (we go way back, 14:e året vi känner varandra) igen, vi lyckades få till en promenad/pratstund på nästan tre timmar men det kändes så klart inte som tillräckligt med tid när munnarna går i ett. Hon försökte även få med mig på tjejmilen i september... Tjejmiiiiilen, 10 km. Jag återkommer med hur det blir med den saken när jag fått fram inhalatorn och hämtat mig..
Kände för hatt idag. Tacka HTC för bildkvalitéen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar