På lördag var det dags för överraskningsfest för Carros pojkvän Micke. Vi var nog runt en 25 pers som stod uppradade på Antes baksida och sjöng för fulla muggar när Micke kom ut, roligt värre! Kan inte säga så mycket mer om kvällen mer än att jag är sjukt nöjd över kvällen och sällskapet. Det var sommarens första sitta-ute-länge-vid-ett-långbord-och-prata-och-skratta-i-flera-timmar-fast-myggen-kommer-kväll. Fint.
Söndagen bara svepte förbi, både utanför persinnerna under förmiddagen och utanför bilrutan på vägen hem under eftermiddagen.
Idag träffade jag min käre gamle kompis Hannah (we go way back, 14:e året vi känner varandra) igen, vi lyckades få till en promenad/pratstund på nästan tre timmar men det kändes så klart inte som tillräckligt med tid när munnarna går i ett. Hon försökte även få med mig på tjejmilen i september... Tjejmiiiiilen, 10 km. Jag återkommer med hur det blir med den saken när jag fått fram inhalatorn och hämtat mig..